Nya verktyg för att bekämpa organiserad brottslighet

12.05.2013 kl. 12:40
Regeringen godkände för två veckor sedan ett principbeslut som syftar till att effektivare bekämpa den organiserade brottsligheten i vårt land. I principbeslutet ingår sammanlagt 20 olika åtgärder, av vilka en del är omfattande och förutsätter grundlig lagberedning. Många andra är rent operativa projekt där Polisstyrelsen har huvudansvaret.
Regeringen godkände för två veckor sedan ett principbeslut som syftar till att effektivare bekämpa den organiserade brottsligheten i vårt land. I principbeslutet ingår sammanlagt 20 olika åtgärder, av vilka en del är omfattande och förutsätter grundlig lagberedning. Många andra är rent operativa projekt där Polisstyrelsen har huvudansvaret.

Hur definierar man då egentligen organiserad brottslighet? Hur skiljer den sig från övrig planerad kriminalitet? Med regelrätt organiserad brottslighet avser vi i vanliga fall allvarliga brott där verksamheten präglas av ett noggrant kalkylerat vinstsyfte och där användande av våld samt penningtvätt ingår som centrala element. Traditionellt har narkotikahandeln varit ett av den organiserade brottslighetens huvudsakliga verksamhetsområden, men under de senaste åren har tyngdpunkten förskjutits mot annan ekonomisk brottslighet.

Centralkriminalpolisen uppskattar att det idag finns ca 80 olika organiserade kriminella organisationer i Finland. Beklagligt nog har antalet kriminella gäng och gängmedlemmar ökat under de senaste åren och verksamheten verkar ha blivit mer internationell och yrkesmässig. En klart bidragande orsak till den ökande trenden är de senaste årens ekonomiska kris och utslagningen av i synnerhet unga män. Nyckeln till framgång vid motarbetandet av gängkriminalitet ligger därför väldigt långt inom preventiva åtgärder och det sociala området genom insatser som kan påverka viljan hos marginaliserade personer att låta sig rekryteras.

Minst lika viktiga är de insatser vi kan vidta för att öka risken för gängmedlemmar att åka fast och göra det olönsammare att delta i den kriminella verksamheten. Vi kommer därför nu att utarbeta ny lagstiftning bland annat om vittnesskydd och utreda möjligheten att ta i bruk anonym bevisning.

Det som biter hårdast på den organiserade kriminaliteten är ifall vi kan minska på själva brottsnyttan. Därför ska vi nu också utreda möjligheten att ta i bruk en så kallad omvänd bevisbörda när brottsvinning döms förverkad till staten. Det här betyder i praktiken att en person som dömts för ekonomisk brottslighet skall kunna bevisa att han erhållit sin egendom, t.ex. sin bostad samt bilar och båtar, genom hederligt förvärvade pengar.

Slutligen måste vi stöda människors möjligheter att leva ett liv utan brott och att lämna en organiserad kriminell organisation. Bland annat genom en vettig placering av dömda personer kan vi förhindra att de fortsätter den brottsliga verksamheten efter frigivningen.

Anna-Maja Henriksson
justitieminister (sfp)