Sjukvårdspolitiker
Då jag kom med i politiken på allvar 1997, blev jag invald i Jakobstads sjukhusnämnd och i Vasa sjukvårdsdistrikts fullmäktige. Jag hade inte förstått varför det skulle finnas två olika upprätthållare för vården i Jakobstad. Dels Jakobstadsnejdens HVC som ansvarade för bashälsovården och dels Jakobstad sjukhus som skötte specialsjukvården. Min tanke fick det helt enkelt inte att gå ihop att man inom samma byggnad skulle ha två olika arbetsgivare och två olika styrelser m.m. Att man kunde skaffa olika datasystem, och att man stundvis såg varandra mera som konkurrenter än som lagkamrater var för mig obegripligt. Jag har alltid ansett att det viktigaste är att patienten får den vård hon behöver av en kunnig personal och att vårdsystemen i praktiken fungerar. Jag har också alltid förespråkat den tanken, att all den vård vi kan sköta själva i Jakobstad skall vi sköta, så länge vi kan hålla kvaliteten på vården och göra det till ett rimligt pris. Därför har det för mig varit viktigt att jobba för att bibehålla den akuta vården, inklusive kirurgin, BB och barnavdelningen. Alla viktiga verksamheter för regionens invånare. Jag körde också hårt för att sammanslå Jakobstads sjukhus med HVC, och är nöjd över att vi lyckades nå en samsyn i regionen och få till stånd Malmska hälso- och sjukvårdområdet. Vi nådde samförstånd om att ta med socialvården under samma hatt och 1.1.2010 såg det nya Malmska social- och hälsovårdsverket dagens ljus. Vasa centralsjukhus är fortfarande och kommer att framöver också vara, väldigt viktigt för hela Österbotten. Och naturligtvis skall vi satsa på det förebyggande arbetet. Det ger de största effekterna för såväl individen som för den kommunala och nationella ekonomin på längre sikt.